Forskning
Genom att ständigt bedriva och vara delaktiga i forskning kring reproduktionsmedicin och reproduktiv hälsa kan alla våra kliniker leverera den senaste tekniken och högsta kvaliteten i vården hos oss.
Pågående studier
Time-lapse är en metod som möjliggör kontinuerlig digital observation av embryons delning i IVF-laboratoriet. Denna teknik möjliggör detaljerad analys av embryoutvecklingen utan att man behöver ta ut cellerna från sin kontrollerade miljö i inkubatorn. Time-lapse tekniken gör det enklare att se om det embryo man avser återföra, har genomgått hela utvecklingsfasen på ett korrekt sätt. Genom denna kontinuerliga kontroll av embryots utveckling tror vi att man kan öka chansen till att kunna välja ut ett embryo som kan ge upphov till en graviditet. Livio har just slutfört en randomiserad prospektiv multicenter studie där time-lapse teknik har studerats. Studieresultatet är under analys och kommer att publiceras i vetenskaplig tidskrift.
Nyligen har ett artificiell intelligens (AI) system utvecklats för analys av embryoutveckling. AI använder time-lapse-bilder från hela den tidiga embryoutvecklingen för att identifiera mönster som motsvarar embryon med högst sannolikhet att ge upphov till graviditet. Livio Göteborg medverkade nyligen i en retrospektiv studie för att vidareutveckla detta AI-system i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Vitrolife. Time-lapse bilder från 6000 embryon under utveckling analyserades i relation till graviditetsutfallet.
Livio Göteborg kommer nu att delta i en stor multi-centerstudie (VISA-studien) där AI-tekniken ytterligare studeras. Studiens syfte är att undersöka om AI-tekniken, jämfört med traditionell analys av embryon, kan identifiera embryon som har störst chans att ge upphov till graviditet.
Målet med studien är att är att avgöra om införandet av time-lapsesystem kan förbättra utfallet för barnen vid tiden kring födelsen jämfört med barn som tillkommit från embryon odlade i traditionell inkubator och barn som tillkommit spontant. Studien genomförs vid Livio Göteborg men data kommer från flera kliniker.
Livio Stockholm och Livio Falun deltar i studien tillsammans med flera universitetssjukhus. Huvudman för studien är Uppsala universitet, professor Agneta Skoog Svanberg och överläkare Evangelia Elenis.
Studien undersöker medicinska och psykosociala aspekter vid självvalt, ensamstående föräldraskap genom spermie-dubbel eller embryodonation. Hur mår kvinnorna under behandlingen och i sitt föräldraskap? Hur mår de som inte uppnår föräldraskap? Hur mår och utvecklas barnen. Kvinnorna och barnen ska följas tills barnen är 7 år gamla. Kontrollgrupp till studiegruppen är kvinnor i heterosexuella par som genomgår IVF med egna gameter. Vi hoppas med denna studie få mer kunskap om hur vi bäst omhändertar och ger stöd till samtliga familjekonstellationer och genom studiens resultat kunna bidra till bättre rutiner inom mödra- och barnhälsovård samt barnomsorg.
Studien genomförs på Livio Kungsholmen och studerar effekter på biokemiska och blodlevringsvariabler i samband med provrörsbefruktning. Vid hormonstimulering inför provrörsbefruktning sker förändringar i hormonbildningen så att östrogent hormon under några veckor ökar till högre nivåer än under normala förhållanden. Risken för venös tromboembolism (VTE) är förhöjd vid graviditet och ytterligare efter IVF. Vår målsättning är att minimera risken för VTE och att kunna urskilja riskmödrar redan före graviditet men också att genom monitorering av biomarkörer tidigt kunna detektera inducerad risk för att kunna ge profylaktisk behandling. Detta är av stor klinisk och vetenskaplig betydelse och har betydelse för prediktion, prevention och behandling av östrogeninducerad tromboembolism.
Studien kallas ”ProFET”, där Pro står för Progesteron vilket är läkemedlet som ges som efterbehandling, och FET står för Frys Embryo Transfer. Vid frysåterförande i naturlig menscykel, där spontan ägglossning ägt rum, vet man inte idag om progesteronbehandling förbättrar chansen att bli gravid och föda barn. Ändå ges denna behandling på flera kliniker, vilket kan vara både onödigt och ansträngande för patienten. Vi vill nu utföra en studie för att ta reda på om tillförsel av progesteron efter frysåterförande i naturlig menscykel ökar chansen att bli gravid och föda barn.
Forskningshuvudman för projektet är Reproduktionsmedicinska Enheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset och flera av Livios kliniker deltar i studien.
The principal investigator for the project is the Reproductive Medicine Unit at Sahlgrenska University Hospital, and several Livio clinics are participating in the study.
Studien genomförs vid Livio Umeå. En studie kring hur immunsystemet moduleras av exponering för manligt antigen. Första delen av studien involverar kvinnor som står i kö för behandling med donerade spermier. Före, samt efter, behandlingarna med donerade spermier studeras den immunologiska miljön lokalt i mensblod samt i perifert blod. Primärt studeras förändringar hos NK-cellerna från livmodern, men även flera andra typer av immunceller, samt förändringar i olika signalsubstanser i blodet.
Studien genomförs vid Livio Umeå. Här studeras om vissa kombinationer av KIR och HLA-C hos donatorer och recipienter är förknippade med bättre graviditetsutfall. Om så är fallet skulle man i framtiden kunna ta sådana faktorer i beaktande vid val av donator.
Vår forskning
Liviogruppen har genom sitt egna, icke vinstdrivande bolag inom Liviogruppen och startades 2008 i syfte att initiera och samordna forskning och utveckling, såsom kliniska multicenterstudier och införande av ny avancerad teknik, inom gruppen.
Forskningsbolaget har förutom att koordinera ett antal studier inom koncernen och även arrangerat kurser för gynekologer inom
Om vår forskning
Livio är sedan 2024 en stolt del av IVI RMAsom är världsledande inom forskning och innovation inom reproduktionsmedicin, med över 1 900 vetenskapliga publikationer och ett globalt nätverk av mer än 300 forskare och specialister. Genom kontinuerlig utveckling av nya behandlingsmetoder och avancerad teknik sätter vi, tillsammans med IVI RMA, nya standarder för framgångsrika fertilitetsbehandlingar och erbjuder evidensbaserade lösningar med de bästa chanserna till graviditet för patienter över hela världen.
Kompetens
På samtliga kliniker inom Liviogruppen finns medarbetare med erfarenhet av forskning och utveckling. Många läkare och embryologer har formell forskarkompetens i form av doktorsexamen och docentur och många fler har deltagit i forskningsstudier som drivits på klinikerna.
Flertalet embryologer och barnmorskor inom Liviogruppen är certifierade enligt ESHRE:s krav. Genom att delta i nationella och internationella möten och kurser kan samtliga medarbetare (läkare, barnmorskor, sköterskor, embryologer, administrativ personal) öka sin kompetens inom området. Genom nära kontakt och samarbete mellan klinikerna i gruppen underlättas kompetensutvecklingen – vi lär av varandra.
Klinikerna inom Livogruppen har alla en gedigen bakgrund inom IVF men med något olika profil och storlek. Flera kliniker har dessutom mångårig och framgångsrik erfarenhet av forskning och utveckling inom IVF och det finns ett kontinuerligt arbete med att överföra innovationer och erfarenheter mellan klinikerna. Exempel på detta är kvalitetsarbetet, datahantering, metoder för hormonstimulering, laboratoriemetoder såsom vitrifikation av äggceller och blastocyster mm. Även genetisk kompetens kommer alla klinikerna till del.
Vad är god fertilitetsvård?
Det stora antal behandlingar som görs i privat vård i Sverige visar att samhället bara möter denna efterfrågan i begränsad utsträckning. Fördelarna med privat IVF är bl a att personalen på klinikerna enbart arbetar med infertilitetsbehandling och de flesta har gjort det i många år. Personalgruppen är mycket stabil, många är kvar länge i sin anställning. Klinikens team är sammansvetsat och man har en gemensam policy för hur olika situationer ska hanteras vilket ger en trygghet och känsla av kontinuitet även om man inte skulle träffa samma person vid varje tillfälle.
Utvecklingen inom IVF går snabbt och via korta beslutsvägar kan en privat klinik snabbt implementera ny kunskap och teknik. Flera kliniker som arbetar tätt tillsammans kan snabbare utvärdera ny metodik. I utvecklingen av kvalitetsarbetet och ISO-certifieringen av IVF-kliniker i Sverige har de privata klinikerna varit föregångare. Allt detta gör att en privat IVF-klinik har mycket goda förutsättningar att möta kravet på bästa omhändertagande och den bästa IVF-vården.
Typer av forskning
Forskningsprojekt kan drivas på olika nivåer och kräva olika resurser. I samtliga fall av forskning beträffande patienter krävs godkännande från Etikprövningsnämnden och i vissa fall från Läkemedelsverket.
Det högsta bevisvärdet har studier som är prospektiva (i förväg planerad) och randomiserade (slumpvis allokering) där man i förväg utarbetat ett protokoll som följs i detalj. Om frågan gäller om en metod ger bättre graviditetsresultat än en annan, måste en s k power-analys göras som visar hur många patienter som krävs för statistisk säkerhet. I allmänhet krävs många hundra patienter i sådana studier som därför är mycket resurskrävande. Därför involveras ofta många kliniker i en sådan studie, en s k multicenterstudie. Flertalet studier av nya hormoner för stimulering är prospektiva randomiserade multicenterstudier som vanligtvis bekostas av läkemedelsföretagen.
Något lägre bevisvärde har prospektiva kontrollerade studier där man jämför en kontrollgrupp med en behandlingsgrupp men där inte slumpurval görs. I allmänhet görs denna typ av studier på enstaka kliniker.
Lägst bevisvärde har s k retrospektiva studier, dvs man undersöker i efterskott hur den ena eller andra metoden har fungerat. Man går då igenom databaser och jämför resultaten. Beroende på hur exakta uppgifter man matat in och hur enhetliga behandlingarna varit under tidsperioden ger resultaten ett mer eller mindre säkert resultat.
Uppföljningsstudier är viktiga inom IVF men är i allmänhet retrospektiva. Exempelvis kan man efter införande av en ny frysmetod för blastocyster inte bara kontrollera hur många kvinnor som får barn utan också följa upp barnens hälsotillstånd på kort och lång sikt.
Registerstudier är en form av retrospektiva undersökningar med stora patientmaterial. I Sverige finns liksom i många andra länder register över alla IVF-behandlingar som görs. Efter speciella tillstånd kan man studera utfallet av olika behandlingar, t ex i relation till kvinnans ålder.
Målgrupper för vår forskning
Det har skett en förändring i orsakerna till behandling vid infertilitet under de senaste 30-40 åren. Från början var det enbart äggledarskador som var indikation för IVF. Vid införandet av mikroinjektion (ICSI) i början av 1990-talet tillkom manlig infertilitet som en stor grupp som kunde behandlas. På senare år behandlas även hormonstörningar hos kvinnan, speciellt ägglossningsproblem. Oförklarad infertilitet behandlas med IVF trots att utredningen inte säkert kunnat visa något fel. Skälet är att resultaten är goda och att IVF-metoden kan diagnosticera problem med befruktning och embryoutveckling och där man kan välja de embryon som har god potential.
Många par avvaktar länge med försök till graviditet och ”åldersfaktor hos kvinnan” är en vanlig orsak till infertilitet. Det är en stor utmaning för framtiden att få fram bättre metoder för denna grupp för att öka chansen till graviditet vid IVF. De ovan beskrivna metoderna inom reproduktionsgenetik vid IVF verkar lovande men är i dagsläget inte tillåtna i Sverige annat än i studieform.
Livsstilsfaktorer har betydelse för fertilitet och även resultat efter IVF. Övervikt och rökning är kända faktorer som minskar chansen. Hur är det med födoämnen? Här finns behov av ytterligare studier men sannolikt är kvalitet på vad vi äter viktigt. Genom studier av epigenetik vet man att vissa ämnen i födan kan påverka hur våra gener läses av genom att påverka metyleringen av genomet. Detta intressanta forskningsfält expanderar snabbt och kommer förhoppningsvis att kunna hjälpa oss att ge mer specifika livsstilsråd som kan öka chansen till graviditet i framtiden.
Även om IVF-resultaten förbättrats markant under åren lyckas inte alla par, trots upprepade försök. Utmaningen är här att identifiera orsaken till att dessa par inte lyckas med konventionell behandling och att skräddarsy en metod just för dem.
En annan utmaning är kvinnor med nedsatt äggreserv pga ålder.
En tredje utmaning är män med extremt nedsatt spermiekvalitet, eller t o m avsaknad av spermier i sädesvätskan. Där arbetar vi inom Liviogruppen framgångsrikt med MicroTESE.
Detta är exempel på viktiga målgrupper där ytterligare forskning krävs.
Samarbeten
Klinikerna inom IVI RMA och Liviogruppen har aktiva samarbeten sinsemellan, samt med flera universitetssjukhus och kliniker både i Sverige och internationellt. Klinikerna samarbetar även med företag som tillverkar teknisk utrustning och medier för IVF samt med olika läkemedelsbolag i studier av nya hormoner som används för stimulering vid IVF.
Etiska aspekter
Utvecklingen inom assisterad befruktning har gått i snabb takt sedan det första barnet i världen föddes och idag kan både manlig och kvinnlig infertilitet behandlas framgångsrikt i de flesta fall.
Studier och samtycke
Liviogruppen erbjuder alla, i respektive verksamhetsland, godkända behandlingsmetoder inom reproduktionsmedicin.
En förutsättning för att metoderna tillämpas i klinisk praxis är dock att de först prövas i varje enskilt lokalt laboratorium vilket också är en självklar del i vårt kvalitetsarbete. För varje studie inhämtas först ett godkännande av Etikprövningsnämnden. Alla patienter som är aktuella för studien informeras därefter såväl muntligt som skriftligt. För att patienten ska deltaga i studien krävs slutligen att ett skriftligt samtycke lämnas till kliniken.
Kravet att en medicinsk åtgärd ska föregås av ett informerat samtycke tillmäts stor betydelse i medicinsk etik. Vid IVF krävs enligt Socialstyrelsens föreskrifter alltid samtycke vid s k embryo transfer, insemination samt frysåterföring av embryon.
